Familj 2-3
Familj nr 2
|
Namn |
Född |
Död |
Yrke |
Födelseort |
Hemort |
Övrigt |
|
Erik Magnusson |
1921 |
2003 |
Jordbrukare |
Södertälje |
|
|
Maka |
1921 |
|
Metallarbetare |
Krutberg |
|
Dotter till Albin Andersson och |
|
Barn: |
Birgitta Nilsson |
|
|
|
Krutberg? |
|
Ellas
dotter (ej Eriks). |
Margareta |
194x |
|
|
Södertälje |
|
Gift med Hans Andersson |
|
Berndt
|
1950 |
|
|
Södertälje |
|
Gift med Sonja Almgren |
|
Berith Ekström |
1953 |
|
|
Södertälje? |
|
Gift med Hans Ekström |
|
Anders |
1956 |
|
|
Södertälje? |
|
Gift med Christina "Cicki" |
Foton
Familj nr 3.1
|
Namn |
Född |
Död |
Yrke |
Födelseort |
Hemort |
Övrigt |
|
1896-02-29 |
1980? |
|
Wilhelmina |
Krutberg - Dikanäs |
Gift 1920 |
|
Maka |
1889-12-18 |
1935? |
|
Wilhelmina |
Krutberg |
Dog i TBC |
|
Barn |
1921--02- |
|
|
Wilhelmina |
Krutberg |
Gift med Erik Magnusson – Fam 2 |
|
Ingrid Stinnerbom Frid |
1929/30 |
|
|
Wilhelmina |
Krutberg |
|
|
John Andreas |
1923 |
1935 |
|
Wilhelmina |
Krutberg |
Tvilling med Maja. Dog i TBC (fick vatten i lungorna) |
|
Maja |
1923 |
? |
|
Wilhelmina |
Krutberg |
|
Foton
Från Bygdeforskarna i Dikanäs hemsida:
Begravnings traditioner.
”Samer: När någon dog inne i fjället kunde han eller hon jordas på platsen. Man läste över graven och en avslutning kunde lyda "Lika bra jord här som i Lycksele Kyrka" Där sedan jordfästningen ägde rum ex. Lycksele eller Fatmomakke kyrka fick prästen läsa och kasta mullen, jorden åt det väderstreck den döda hade sin grav.
De som dog när det inte var kyrkhelg gravsattes med en trätrumma från kistlocket och upp genom kullen. När sedan prästen vid kyrkhelgen förrättade jordfästningen öste han tre skovlar mull genom trumman.
Kistorna tillverkades i hemmet eller av närmaste granne som var händig. Karl Vikström i Stennäs tillverkade på 1920-talet många kistor tillsammans med Albin Andersson i Krutberg. Var det en gammal som var död målades kistan svart. Till en ung målades den vit med vitt eller svart flor runt kanten likt en krans runt locket. Inne i kistan var det träull eller "kåren" som blev över när man snickrade kistan. Den döda kläddes i det bästa de hade och sveptes sedan in i lakan.
Blommor och kransar tillverkades i celluloid. Det hade man när det var möjligt att köpa blommor. Saxnäshandlaren hade kransar som lagrades hos Per August Nilsson Henriksfjäll som skulle finnas tillhands ifall man hade råd och ville köpa. På 1940-talet började det komma kistor och blommor att köpa.
När Spanska sjukan härjade ca 1918 bestämdes det att en stor grav skulle grävas på hösten där man skulle lägga offren för farsoten. När våren kom skottade man igen graven där 43 unga och gamla blev begravda.”
http://www.dikanas.se/dikaweb/Foreningar/DBygdeforening/bf/forskarna.html
Foton
Fler foton, se album Släktforskning
|
|
|